Populära artiklar
De senaste diskussionerna på forumet
Genus och kaffe: Bridging the Gap
Att stärka kvinnliga bönder kan stärka den globala kaffeindustrin. Hur kan vi få detta att hända?
Publicerad Juli 20, 2023
Chandra Melo
Kaffeexperter@The Coffee Lab
Kvinnors roll i kaffe är viktig men förbises ofta. Medan kvinnor står för 70 % av arbetskraften på gårdarna är endast 20-30 % av kaffegårdarna kvinnoägda. Denna motsägelse belyser den skarpa skillnaden mellan könen inom kaffe, men vad betyder detta för de samhällen och länder där kaffe odlas?
Könsobalansen i kaffe
Kaffeodlingen och de flesta andra jordbruksmetoder är till stor del mansdominerade. Kvinnoledda gårdar möter ofta utmaningar med markförvärv, finansiering, socialt stöd och utbildning. Ändå står vi inför en stark motsägelse: kvinnors arbete driver till stor del kaffeodlingar medan kvinnor sällan är ägare och sällan skördar de verkliga frukterna av sitt arbete.
Brist på tillgång till krediter, utbildning och mark försätter kvinnliga bönder i en nackdel. Könsskillnaden visar sig i skillnader i avkastning och gårdsvinster som vidmakthåller en cykel som ständigt lämnar kvinnliga kaffeodlare bakom sig på den bredare kaffemarknaden.
Manlig dominans inom kaffeodling är till stor del ett resultat av århundraden av patriarkala kulturer som har hållit kvinnor ekonomiskt och socialt beroende av män. För många kulturer i kaffebältet ses det fortfarande i första hand att äga en gård och att vara familjeförsörjare som ett "mansjobb", medan kvinnorna bara är arbetare.
Även när kvinnor äger mark (vilket också är en utveckling från den tid då kvinnor inte kunde ärva eller äga egendom) står de inför många ekonomiska och sociala utmaningar som begränsar deras potential. Könsvåld, brist på beslutskraft och brist på tillgång till resurser är de stora vägspärrarna mot en jämställd kaffesektor.
Att ta itu med dessa utmaningar gynnar inte bara kvinnorna utan även deras familjer, samhällen och kaffeindustrin som helhet. Många studier visar att kvinnor är mer benägna än män att spendera på utbildning och kost för sina familjer. Detta gynnar hela samhället och understryker vikten av att kvinnor har tillgång till produktiva insatser som mark, kapital och teknisk utbildning.
Att få till stånd jämställdhet i kaffe börjar med kulturellt relevanta lösningar som är specifika för olika samhällen. Allmänna lösningar misslyckas med att ta itu med komplexiteten av ojämlikhet mellan könen och de bästa, mest hållbara lösningarna kommer alltid att vara de som är skräddarsydda för de samhällen den vill hjälpa.
Att lära av andra branscher
Naturligtvis är kaffe inte den enda grödan som står inför ojämlikhet mellan könen, och det är verkligen inte den enda kassagrödan med detta problem. Från kakao till te till kryddor, ojämlikhet mellan könen är en ihållande fråga. Vissa andra branscher har dock vidtagit åtgärder för att överbrygga klyftan och kaffesektorn skulle potentiellt kunna implementera liknande strategier också.
En sådan industri är sheasmörindustrin. Sheasmör utvinns från sheanöten och de största producenterna är Nigeria, Ghana, Mali och Burkina Faso. Precis som kaffe produceras sheasmör i den globala södern och exporteras främst till den globala norra delen, särskilt EU. Även om sheasmör inte är perfekt, har den fortfarande gjort fler framsteg när det gäller att främja jämställdhet jämfört med kaffesektorn.
I vardagsspråket kallas produktionen av sheasmör av kvinnor. Att skörda och bearbeta sheanötter är arbetskrävande, med kvinnor som går mil och mil och bär tunga skördar. Dessutom är arbetsfördelningen mycket könsuppdelad och kvinnorna är ensamma ansvariga för att plocka och skörda nötterna. Män i dessa samhällen anser att detta arbete ligger under dem och därför utförs arbetet av kvinnor medan männen kanske äger marken eller träden. Men eftersom kvinnor är majoriteten av försörjningskedjan i produktionen av sheasmör, finns det fler program och initiativ för att hjälpa dem att övervinna systemisk diskriminering.
Framsteg inom Shea-industrin
Till en början tjänade kvinnor väldigt lite på att skörda och sälja sheanötter. Dessutom hade kvinnor ingen kontroll över exporten av slutprodukten och var begränsade till att sälja små kvantiteter medan män kontrollerade exporten och marknadsföringen. På 1990-talet, när sheaexporten accelererade, var många kvinnor i producerande länder analfabeter och saknade tillgång till krediter för att modernisera sin verksamhet. Som ett resultat såldes nötterna till mellanhänder som skulle exportera nötterna för vidare bearbetning. På så sätt gick lejonparten av vinsten till mellanhänder och utländska exportörer istället för kvinnorna som skördade och odlade grödan.
År 1994, när förhållandena i sektorn och bondesamhällen förvärrades, gick många organisationer in för att hjälpa till, inklusive UNIFEM, Centre Canadien d'étude et de coopération internationale (CECI) och Taiwans regering. Efter intensiv forskning och granskningar i producentländerna hjälpte dessa organisationer kvinnogrupper med att öka sin produktion och koppla dem direkt till exportmarknaden. Dessutom fick kvinnorna även ekonomiskt stöd och teknisk utbildning. Bildandet av kooperativ och kvinnoföreningar har ytterligare hjälpt kvinnor att få en röst i sin bransch.
Sheaindustrin visar oss att att stärka kvinnor genom utbildning, kredit och markägande kan öka avkastningen samtidigt som det hjälper samhällen att frodas och utvecklas. Att förändra maktdynamiken genom finansiell kunskap, utbildning och träning är ett bra första steg mot att överbrygga könsskillnaden på gårdar, oavsett om det gäller shea eller kaffe.
Sipi Falls och stärka ugandiska kvinnliga bönder
Omkring 80 % av Ugandas befolkning är landsbygd och ett stort antal är involverade i kaffeodling. Kaffe är en viktig bidragsgivare till den ugandiska ekonomin och står för 20-30 % av landets årliga valutaintäkter.
Kvinnor utgör den största andelen av arbetskraften med kvinnor som utgör 58 % av arbetskraften under fältarbete och 72 % av arbetskraften under hantering efter skörd. Trots detta kontrollerar män fortfarande bearbetningen och marknadsföringen av kaffe och så har de tillgång till de ekonomiska fördelarna med kaffe medan kvinnorna inte har det. Att ta itu med denna klyfta är avgörande för en jämställd kaffeindustri.
Kvinnor i Uganda möter ojämlik tillgång till marknaden på grund av ojämlik tillgång till resurser som mark och krediter. Särskilt markägande är ett stort hinder för ugandiska kvinnliga jordbrukare. Enligt kulturella normer ärver kvinnor vanligtvis inte mark eller familjeegendom. Detta begränsar deras möjlighet att få tillgång till lån, kontrollera produktionen och fatta beslut om försäljning och vinst. Trots statliga ingripanden har kvinnor fortfarande begränsade markrättigheter på grund av samhälleliga normer.
Dessutom ses kaffe som en mansgröda. Kvinnor är ofta involverade i att odla matgrödor för hushållet, snarare än att odla kontantgrödor som kaffe. Kvinnor har kontroll över produktionen av livsmedelsgrödor men har liten eller ingen beslutanderätt när det kommer till kontantgrödor.
En av de främsta metoderna för att främja kvinnliga bönder i Uganda är att förbättra tillgången till kollektiv och kooperativ. Projekt som Sipi Falls hjälper kvinnor med utbildning, kredit och bearbetning. För närvarande finns det 2 000 småbruksgårdar i Sipi Falls som uteslutande ägs av kvinnor. Kooperativ som Sipi Falls hjälper kvinnor att få en rättvis lön och ett rimligt pris för sitt kaffe samtidigt som de ger dem det sociala och ekonomiska stöd de behöver för att konkurrera på marknaden.
Finansiell kunskap och teknisk utbildning har alltid varit kärnverksamheten för Sipi Falls och detta har i hög grad gett kvinnorna i området möjlighet att ta äganderätten till sin mark och styra resultatet av sitt eget arbete.
Att ta bort de barriärer som begränsar kvinnors deltagande i kaffeodling är ett mål i nivå med större hållbarhetsmål. Att uppnå jämställdhet är ett globalt uppdrag och ett av de sjutton målen under 2030-agendan för hållbar utveckling som antagits av FN.
Studier visar att utvecklingsinitiativ som riktar sig mot kvinnors ekonomiska potential har en större övergripande inverkan på samhällets levnadsstandard, samtidigt som de höjer jordbruksproduktiviteten. Internationella kaffeorganisationen förutspår att en minskning av könsgapet kan öka den globala jordbruksproduktionen med 2,5-4 % – vilket är 30 miljarder extra koppar kaffe per år.
Att överbrygga könsgapet gynnar inte bara kvinnor utan hela samhällen. Att främja jämställdheten mellan könen i kaffeindustrin kommer att vara ett stort steg framåt för kaffesamhällen runt om i världen.
Om författaren
Chandra Melo
Marketing as job, barista as passion. An authentic coffee lover, looking for the next fantastic cup of coffee that I will fall in love with. Coffee, for me, is more than a beverage. It's about community and connection - how can all the world consume the same fruit? And differently? How can we have so many different tastes? I also don't know. And because of this, I feel in love each day more for this world. Happy to share and make a change in the coffee community.
Add comment
Mer om kaffelabbet
Anmäl dig och bidra nu