De senaste diskussionerna på forumet
Hur EU:s avskogninsförordning (EUDR) påverkar småodlare
EUDR kan orsaka stora störningar för små och medelstora odlare, hur kan detta mildras?
Den Europeiska unionens avskogningsförordning (EUDR) är ett lagstiftningsinitiativ utformat för att bekämpa global avskogning genom att reglera importen av nyckelråvaror kopplade till avskogning, inklusive palmolja, soja, kakao, trä och timmer, gummi, nötkreatur och kaffe. Även om EUDR är välmenande och syftar till att minska miljöförstörelsen, är dess konsekvenser för småbrukare i producerande länder djupgående och utmanande. Den här artikeln undersöker de möjliga effekterna av EUDR på dessa jordbrukare, och lyfter fram både möjligheterna och riskerna i samband med förordningen.
Översikt över EUDR
EUDR infördes som en del av EU:s bredare strategi för att ta itu med avskogning och skogsförstöring, som är betydande bidragsgivare till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Förordningen kräver att företag som importerar vissa råvaror, inklusive kaffe, till EU ska bevisa att deras leveranskedjor är fria från avskogning och lagliga enligt lokala lagar. Detta innebär strikta due diligence-processer, inklusive spårning av produkters ursprung och verifiering av att de inte har bidragit till avskogning efter ett angivet brytdatum.
Utmaningar för små och medelstora kaffebönder
1. Efterlevnadskostnader och administrativ börda:
Den mest omedelbara effekten av EUDR på småbrukare är de ökade kostnaderna och komplexiteten för att följa efterlevnaden. Dessa jordbrukare, som ofta arbetar med begränsade resurser (mindre än 4 hektar) och minimal tillgång till information, stöd och kunskap kring de exakta kraven i EUDR, kan ha svårt att uppfylla de stränga kraven i EUDR. Förordningen kräver spårbarhet och transparens över hela leveranskedjan, vilket kräver sofistikerade datainsamlings- och hanteringssystem. För många småbrukare kan detta innebära investeringar i information, lokalt stöd och tjänster eller/och ny teknik, vilket kan vara ekonomiskt oöverkomligt.
2. Marknadstillgång och uteslutning:
EUDR kan oavsiktligt leda till att småbrukare utesluts från EU-marknaden. I finansiellt starka länder som Brasilien och Vietnam där kaffe är en stor del av deras export, är producenter och multinationella företag bättre rustade att möta EUDR:s krav, tack vare deras tillgång till resurser och befintlig infrastruktur för hantering av försörjningskedjan. Däremot kan småbönder i mindre ekonomiskt uppmuntrade länder kämpa för att tillhandahålla det nödvändiga systemet, dokumentation och bevis på efterlevnad, vilket ökar svårigheten att exportera sina produkter till EU. Detta kan resultera i ett marknadsskifte där bara de största aktörerna kan konkurrera, vilket förvärrar ojämlikheten i kaffebranschen.
3. Minskad marknadsdiversifiering:
EUDR innebär också en risk för att diversifieringen av kaffe till EU-marknaden minskar. Eftersom mindre och mer mångsidiga producenter har svårt att uppfylla de nya reglerna kan utbudet av kaffe som är tillgängligt för europeiska konsumenter minska. Detta skulle begränsa utbudet av kaffeursprung och smaker på EU-marknaden, vilket potentiellt skulle minska kaffeupplevelsens rikedom för konsumenterna. Dessutom skulle koncentrationen av marknadsmakt i händerna på större producenter kunna minska konkurrensen, vilket skulle kunna strypa innovation och mångfald inom branschen.
4. Risk för höjda råvarupriser:
En annan betydande oro är att EUDR kan leda till högre råvarupriser i EU. De ökade efterlevnadskostnaderna för bönder och exportörer i kombination med den potentiella minskningen av utbudet när mindre producenter lämnar marknaden kan minska utbudet och driva upp priset på varan. En ökning som småbrukarna riskerar att stå utanför, på grund av regleringar. Konsumenter i EU kan behöva bära bördan av dessa prisökningar, vilket gör t.ex. kaffe – en daglig stapelvara för många – dyrare med minskad variation.
Detta skulle potentiellt kunna obalansera kaffeförsörjningskedjan ytterligare och driva små och medelstora odlare ut från EU-marknaden.
5. Inverkan på försörjningen:
Småbrukarnas försörjning kan vara i stor risk på grund av EUDR. Jordbruk är ofta den primära inkomstkällan för miljontals familjer i utvecklingsländer. Genom att införa ytterligare kostnader och minska marknadstillträdet kan förordningen hota den ekonomiska stabiliteten i dessa samhällen. Om småbrukare inte kan anpassa sig till de nya kraven kan de tvingas bort från marknaden, vilket leder till ökad fattigdom och social instabilitet på landsbygden.
Möjligheter till anpassning och stöd
Även om utmaningarna från EUDR är betydande, finns det också möjligheter till anpassning och stöd som kan mildra dess inverkan på små och medelstora kaffebönder.
- Kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd: För att hjälpa småbrukare att följa EUDR kan regeringar, icke-statliga organisationer och internationella organisationer tillhandahålla riktade kapacitetsuppbyggnadsprogram. Dessa program skulle fokusera på att utbilda jordbrukare om kraven i förordningen och att utrusta dem med de verktyg och kunskaper som krävs för att uppfylla de nya standarderna. Utbildning, stöd och tekniskt bistånd inom områden som hantering av försörjningskedjan, datainsamling och miljömässig hållbarhet kan visa sig vara avgörande för att hjälpa jordbrukare att anpassa sig till den nya regleringsmiljön.
- Kooperativa modeller och gruppcertifiering: En potentiell lösning på utmaningarna med efterlevnad är antagandet av kooperativa modeller och gruppcertifieringssystem. Genom att gå samman i kooperativ kan små och medelstora bönder dela på de kostnader och resurser som krävs för att uppfylla EUDR:s krav. Gruppcertifiering gör att flera lantbrukare kan certifieras enligt en enda standard, vilket minskar den individuella bördan och gör efterlevnaden mer möjlig. Detta tillvägagångssätt underlättar inte bara tillträdet till EU-marknaden utan främjar också samarbete och kollektiva åtgärder mellan jordbrukare.
- Utnyttja teknologi: Framsteg inom teknik, särskilt inom digitala verktyg för spårbarhet och hantering av leveranskedjor, erbjuder nya möjligheter för små och medelstora kaffebönder. Mobilapplikationer, spårningsteknik och satellitövervakning kan tillhandahålla prisvärda och tillgängliga lösningar för att spåra och dokumentera kaffeproduktionsmetoder. Genom att använda dessa tekniker, som molnmjukvaran Era of We, kan bönder lättare följa EUDR genom att lära sig mer om lokala supportalternativ och få insikt i lagstiftningens krångligheter. Detta kan säkerställa att deras produkter uppfyller de nödvändiga standarderna och få en konkurrensfördel på den globala marknaden.
- Stöd från den privata sektorn: Den privata sektorn, inklusive kaffeköpare och internationella företag, har en avgörande roll att spela för att stödja små och medelstora jordbrukare genom övergången till EUDR-efterlevnad. Genom att investera i hållbara försörjningskedjor och ge ekonomiskt och tekniskt stöd kan dessa företag hjälpa jordbrukare att uppfylla regleringskraven. Initiativ som möjliggör deltagande, förfinansiering, långtidskontrakt och premiumpriser för avskogningsfritt kaffe skulle kunna uppmuntra bönder att anta hållbara metoder och behålla tillgången till EU-marknaden.
Slutsats
EU:s avskogningsförodning utgör ett viktigt steg framåt i den globala kampen mot avskogning, men den innebär också stora utmaningar för små och medelstora kaffebönder. De ökade kostnaderna och de administrativa bördorna som är förknippade med efterlevnaden kan leda till marknadsutslagning, vilket hotar miljontals jordbrukares försörjning. Ökad kunskap och lokalt stöd är de första stegen mot efterlevnad av EUDR och i senare skeden kan teknikplattformar och mjukvarutjänster hjälpa till att spåra kaffet från ursprunget för att säkerställa att kaffet kan säljas på EU-marknaden.
Genom att utesluta småbrukare riskerar förordningen att minska mångfalden av kaffe som finns tillgängligt på EU-marknaden och höja priserna för konsumenterna. Men med rätt stöd och anpassningsstrategier kan dessa utmaningar mildras. Kapacitetsuppbyggnad, samarbetsmodeller, teknisk innovation och engagemang i den privata sektorn är alla viktiga komponenter i ett holistiskt tillvägagångssätt för att säkerställa att små och medelstora kaffebönder kan fortsätta att frodas inför nya regulatoriska krav. Genom att ta itu med dessa utmaningar direkt kan kaffeindustrin bidra till en mer hållbar och rättvis global försörjningskedja.
Om författaren
Coffee lover and COO of Era of We