Populära artiklar
De senaste diskussionerna på forumet
En djupare dykning i EUDR och dess potentiella inverkan
Vilka förändringar i verkligheten kan vi förvänta oss som ett resultat av EUDR? Läs mer för att ta reda på det!
Publicerad November 23, 2023
Chandra Melo
Kaffeexperter@The Coffee Lab
Europeiska unionens avskogningsförordningar ger oss inte bara en bred förståelse för hur jordbruk kan driva på avskogning runt om i världen utan är också en möjlighet att fördjupa oss i komplexa frågor som kretsar kring miljövälfärd och klimatförändringar.
Översikt över avskogning i EU och dess inverkan på globala klimatförändringar
Världsnaturfonden (WWF) uppger att cirka 1,3 miljoner kvadratkilometer skog, motsvarande 800 fotbollsplaner varje timme, förlorades globalt mellan 1990 och 2016 (källa). En stor del av denna avskogning kan kopplas tillbaka till Europa, inte bara på grund av interna aktiviteter utan också på grund av konsumtionsmönster i hela EU.
Denna krusningseffekt från avskogning slutar dock inte här. Det kaskaderar in mer allvarliga världsomspännande återverkningar som:
- Klimatförändringar: Skogar är en stor kolsänka som absorberar växthusgaser som produceras dagligen; att förlora dem förstärker den globala uppvärmningen.
- Förlust av biologisk mångfald: Avverkning av skogar berövar många arter deras naturliga livsmiljö, vilket leder till massutrotning.
- Störning av vattnets kretslopp: Träd bidrar avsevärt till att upprätthålla jordens vattenkretslopp.
Man kan snabbt utläsa av detta hur sammanflätad avskogning är med global miljöförstöring – en brådskande fråga som kräver snabb hantering – vilket gör diskussionen om dessa nya EU:s avskogningsförordningar aktuell och relevant.
Utveckling av EU:s nya regler för avskogning
Som svar på växande oro för avskogning och skogsförstöring har Europeiska unionen infört nya regler som syftar till att förhindra dessa destruktiva metoder. Under årens lopp har otaliga studier understrukit den viktiga roll skog spelar för att mildra effekterna av klimatförändringar, tillhandahålla livsmiljöer för vilda djur och upprätthålla ett balanserat ekosystem.
En kritisk vändpunkt var en rapport som publicerades av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) 2018. IPCC:s alarmerande resultat höjde den globala medvetenheten mot att på ett meningsfullt sätt minska utsläppen av växthusgaser, som fick stor uppmärksamhet från media världen över.
Till följd av detta uppvaknande kom ett ökat fokus på avskogning eftersom det står för nästan 10 % av alla växthusgasutsläpp globalt. Med detta kända faktum dröjde det inte länge förrän olaglig avverkning och förändringar av markanvändningen började stå i centrum i politiska diskussioner i Bryssel.
Vägen mot reglering
Efter uppföljningen av 2013 års program för efterlevnad av skogslagstiftning, styrelseformer och handel (FLEGT), som huvudsakligen fokuserade på illegal timmerhandel, beslutade EU att ta bredare steg. I juli 2021, bara några dagar efter att de erkände "skogsbruk" som en av deras Green Deals kritiska komponenter, utfärdade de utkast till lagstiftning som syftade till att begränsa produkter kopplade till avskogning från att säljas inom dess jurisdiktion.
Det efterföljande resultatet markerade en avgörande fas i Europas kamp mot avskogning - systematisk regelreform:
- Erkännande av problemet: Innan de utvecklade några nya bestämmelser, erkände myndigheterna att frivilliga åtaganden inte var tillräckligt för att effektivt stoppa avskogningen.
- Kartläggning av intressenter: Offentliga samråd genomfördes med relevanta intressenter inklusive företag, ursprungsbefolkningar och lokala medborgare.
- Datasammanställning: Information som samlades in aggregerades systematiskt vilket ledde till omfattande forskningsanalys.
- Policyformulering: Baserat på ackumulerade data och efterföljande analys ansträngningar födde vad vi nu känner som EU:s nya avskogningsregler.
Så började resan mot strängare tillsynsåtgärder – att hålla inte bara nationer utan även enskilda företag ansvariga för sin del i försörjningskedjan relaterade till råvaror med skogsrisk. Dessa genomgripande reformer markerar en integrerad förändring i hur Europeiska unionen tar itu med avskogning och understryker dess engagemang för förebyggande åtgärder.
Huvudsyftet med EU:s nya avskogningsförordning är att stoppa avskogningen och återställa skadade skogar. Dessa bestämmelser infördes efter oro över ökande avskogning, främst orsakad av jordbruksutbyggnad, utveckling av infrastruktur och avverkning för timmer.
För att bättre förstå varför dessa förordningar implementerades måste vi först utforska några viktiga katalysatorer:
- EU:s engagemang för globala klimatförändringar: Europeiska unionen har varit en mästare i globala miljöinitiativ. Det syftar till att skydda och förbättra världens naturresurser inom dess gränser och på andra håll.
- Minskning av biologisk mångfald: Utbredd avskogning har bidragit till oroväckande minskningar av biologisk mångfald. Arter som är beroende av skogsmiljöer är hotade när deras hem fortsätter att krympa.
- Ursprungsrättigheter: Ursprungssamhällen är ofta mest påverkade av avskogning och förlorar tillgång till mark som de har bebott i århundraden.
Så exakt vad hoppas dessa nya regler uppnå? Deras mål kan sammanfattas under tre viktiga rubriker:
- Minska klimatpåverkan: Minska utsläppen av växthusgaser avsevärt eftersom träd absorberar CO2 från atmosfären samtidigt som de frigör syre.
- Bevara biologisk mångfald: Säkerställa fortsatt överlevnad för olika flora och faunaarter som kallar världens tempererade och tropiska skogar hem.
- Skydda ursprungsbefolkningens rättigheter: Skydda förfädernas land från omotiverad exploatering eller tillägnande.
Att genomföra sådana ambitiösa mål har inte varit en lätt uppgift, men med samordnade internationella samarbetsinsatser i kombination med stränga tillämpningsmekanismer finns det hopp om att uppnå meningsfulla framsteg mot skenande avskogning globalt.
Föreskrifternas omfattning: Vilka branscher och produkter berörs av föreskrifterna?
För att minska den oroväckande avskogningen har EU kastat ett brett nät med sina nya regler. Dessa omfattar en mängd olika industrier och produkter, kända som "råvaror som orsakar avskogning", som har betydande direkt eller indirekt inverkan på skogstäcket.
För det första har jordbruket en dominerande plats i denna berättelse. Odlingen av sojabönor, majs (majs), palmolja, ris och boskapsskötsel är några områden där dessa nya regler kan svida. Närmare bestämt kommer stora jordbruksföretag som hittills har fungerat okontrollerat nu att bli granskade allt mer noggrant under dessa lagar.
Vid sidan av jordbruket är en annan industri som känner värmen från dessa regelförändringar vedavverkning. Detta inkluderar både laglig och olaglig praxis. Oavsett om det är för timmerproduktion eller papperstillverkning, kan varje fall av oansvarigt trädrensning potentiellt utlösa straff.
Låt oss inte förbise andra konsumentdrivna sektorer som mode och kosmetika som är starkt beroende av vissa naturliga ingredienser som kommer från skog. Palmolja är ett perfekt exempel här; det finns i många föremål, allt från läppstift till loafers, vilket ökar efterfrågetrycket på skogarna i palmoljeproducerande länder.
Också hårt drabbade kommer multinationella företag som arbetar med bioenergibränslen som härrör från grödor som sockerrör eller sojabönor att drabbas. Även om biobränslen en gång hyllades som miljövänliga alternativ till fossila bränslen, återspeglar deras inkludering ett växande erkännande av deras indirekta avskogningsfotavtryck.
Här är en ögonblicksbild:
- Jordbruk (särskilt sojabönor, majs-/majsodling, boskapsuppfödning)
- Loggningsindustrin (både legitim och olaglig verksamhet)
- Konsumentvarutillverkning (produkter som använder skogsbaserade ingredienser)
- Biobränsleproducenter (bioenergi som härrör från grödor som sockerrör eller soja)
Dessa stora drag bekräftar hur omfattande EU:s avskogningsregler lovar att bli – en tydlig signal med tanke på hur globaliserade våra ekonomier har vuxit. Följaktligen måste alla företag som har försörjningskedjor kopplade till dessa varor säkerställa strikt efterlevnad av dessa riktlinjer om de vill göra affärer i Europa.
EU:s nya avskogningsförordningar är verkligen ett betydande framsteg i det pågående arbetet med att skydda miljön. Specifikt anger de ett antal kritiska bestämmelser som syftar till att minimera påverkan av mänskliga aktiviteter på skogens ekosystem. Dessa bestämmelser lockar oss och företagsorgan att ta ansvar för att bevara denna väsentliga del av vår naturliga värld.
Först och främst är en viktig komponent obligatorisk due diligence från företag som är involverade i råvaror som bidrar kraftigt till avskogning. Enkelt uttryckt innebär due diligence omfattande bedömningar för att säkerställa att verksamheten inte oavsiktligt skadar skogarna. Denna bestämmelse skapar en möjlighet för företag som vårt att vara en del av lösningen genom att göra välgrundade val om var vi hämtar råvaror. Att vara proaktiv kan också förbättra företagens rykte och kundrelationer eftersom allt fler konsumenter är oroade över miljömässig hållbarhet.
Till detta krav på grundlig forskning finns en annan klausul som fokuserar på riskbedömningar. Det innebär att företag måste bedöma och regelbundet rapportera om de potentiella risker som deras verksamhet kan innebära för skogsekosystemen. Den detaljerade analysen bör inkludera alla aspekter av deras försörjningskedja - från den första skörden till bearbetningen - oavsett om den äger rum inom landet eller utomlands.
Dessa bestämmelser, som är en aning från rutinprocesserna inom enskilda organisationer, förespråkar också samarbete mellan olika stater i Europa under vad som kallas "skogspartnerskap". Dessa ramverk syftar till att stödja hållbara skogsbruksmetoder i samarbete och därigenom slå två flugor i en smäll; skydda vår dyrbara miljö och samtidigt säkerställa ekonomisk hållbarhet.
Dessa nya mandat kommer förvisso med sin beskärda del av utmaningar både logistiskt och ekonomiskt, men många experter förutspår progressiva resultat såsom förbättrade miljöskyddsstandarder, höjt globalt rykte för företag som strikt följer dem och förstärkta internationella allianser mellan nationer som samarbetar för ekologiskt bevarande.
Sammanfattningsvis, även om genomförandet av dessa åtgärder kan tyckas vara en skrämmande uppgift idag, utgör de en investering i en grönare morgondag som kan bidra till att säkra vår planets framtida hälsa samtidigt som de potentiellt kan ge betydande fördelar för företagen som tar sig an denna miljöutmaning.
Om författaren
Chandra Melo
Marketing as job, barista as passion. An authentic coffee lover, looking for the next fantastic cup of coffee that I will fall in love with. Coffee, for me, is more than a beverage. It's about community and connection - how can all the world consume the same fruit? And differently? How can we have so many different tastes? I also don't know. And because of this, I feel in love each day more for this world. Happy to share and make a change in the coffee community.
Add comment
Mer om kaffelabbet
Anmäl dig och bidra nu